Amerikansk diet - Inget för Svenska magar?
Nu har magen slutligen gett upp. Det beror kanske på M.R.E.-dieten, eller på nåt smittsamt.
Jag har funderat på om det kan vara så att det som Amerikanska soldater i många fall äter dagligen, är för mycket för våra ohärdade Svenska magar i längden. Jag menar de innehåller kakor, salta pinnar, iste, jordnötssmör, tabascoflaska och allt möjligt som man knappt sett i närheten av en ration nån gång, typ sockerkaka (pound cake).
Nä, så fort magen lugnat ner sig, så jag inte behöver oroa mig för kollisioner i matstrupen, så ska jag nog köpa en hederlig gammal pizza. Kanske inte så fiberrikt, men riktig, lagad mat. Har ätit dom satans M.R.E.:erna i 4 dagar nu. Utan uppehåll. Alltså ingen annan mat än M.R.E.:s... Ingen höjdare, men billigt.
Jag har funderat på om det kan vara så att det som Amerikanska soldater i många fall äter dagligen, är för mycket för våra ohärdade Svenska magar i längden. Jag menar de innehåller kakor, salta pinnar, iste, jordnötssmör, tabascoflaska och allt möjligt som man knappt sett i närheten av en ration nån gång, typ sockerkaka (pound cake).
Nä, så fort magen lugnat ner sig, så jag inte behöver oroa mig för kollisioner i matstrupen, så ska jag nog köpa en hederlig gammal pizza. Kanske inte så fiberrikt, men riktig, lagad mat. Har ätit dom satans M.R.E.:erna i 4 dagar nu. Utan uppehåll. Alltså ingen annan mat än M.R.E.:s... Ingen höjdare, men billigt.
Vardag och påsmat
Jaha, så var det måndag igen. Jag är hemma på lunchen för att slänga i mig en M.R.E... Mmm, gott...
Jag satt igår och klurade på det här med camouflage... Visst, jävligt vanligt ämne att tänka på, men ändå..
Närmare bestämt satt jag och funderade på vad US Army tänkte på när de anammande sitt nya blå-gråa "universal"-camouflage till sina nya uniformer. Det enda som är universellt är väl att det är lika dåligt i alla omgivningar!
Kan det vara så att PR och varumärke är viktigare än funktion? Troligtvis. De krigen som utkämpas av dagens Amerikanska soldater är ju egentligen inte så beroende av maskering av den enskilde soldaten, snarare tvärtom. Ju mer trupperna syns, desto bättre.
Men när väl skiten träffar fläkten, är det intressant att veta hur man bortförklarar ett undermåligt skydd mot upptäckt. "At least he looked good dying" är en klen tröst för nära och kära... Att de säger att deras soldater skall ha den bästa utrustningen slår sig rätt slätt när de har uniformer som maskerar lika bra som en Hawaiiskjorta...
Jag satt igår och klurade på det här med camouflage... Visst, jävligt vanligt ämne att tänka på, men ändå..
Närmare bestämt satt jag och funderade på vad US Army tänkte på när de anammande sitt nya blå-gråa "universal"-camouflage till sina nya uniformer. Det enda som är universellt är väl att det är lika dåligt i alla omgivningar!
Kan det vara så att PR och varumärke är viktigare än funktion? Troligtvis. De krigen som utkämpas av dagens Amerikanska soldater är ju egentligen inte så beroende av maskering av den enskilde soldaten, snarare tvärtom. Ju mer trupperna syns, desto bättre.
Men när väl skiten träffar fläkten, är det intressant att veta hur man bortförklarar ett undermåligt skydd mot upptäckt. "At least he looked good dying" är en klen tröst för nära och kära... Att de säger att deras soldater skall ha den bästa utrustningen slår sig rätt slätt när de har uniformer som maskerar lika bra som en Hawaiiskjorta...
Inspiration eller imitation?
Det är vad jag undrar. Har jag gjort den här bloggen av inspiration av andra, eller för att imitera andra? Jag har läst väldigt få bloggar, så jag hoppas undvika att det blir en imitation.
Oaktat om någon läser eller ej, så tror iaf min flickvän att det är bra om jag skriver av mig lite. Hon tycker att jag alltid har saker att säga tydligen. Och det har jag ju iofs... Bra eller dåliga saker låter jag bli att kommentera.
Precis som dom andra finns det saker här i världen jag blir förbannad över. "We're all pissed off about something!" som en Drill Instructor i US Marine Corps säger i 'Ears, Open. Eyeballs, Click.'. Och visst är det så, Svenskar som Amerikaner, att vi alla är förbannade över något.
Jag brukar bli förbannad över politik och brist på samhällskänsla. Och det är jag nu också.
Idag (eller om det var igår) går Försvarsminister Tolgfors ut och säger att det är för dåligt att vi bara kan ställa en tredjedel av våra förband på krigsfot inom ett år. Då ställer jag mig frågan om ärade Försvarsministern upptäckte det igår?
Det är ett föga okänt faktum för de flesta som är någorlunda insatta i Försvarsmakten (FM) att vi har löjligt låg beredskap på de flesta förband.
Det irriterar mig då att politikerna kommer och talar om att Försvarsmakten är för dålig, för att den inte kan lösa sin uppgift. Detta är rena "smoke and mirrors"-verksamheten, där man försöker lägga över ansvaret för ledandet av rikets försvar, från regeringen till Försvarsmaktsledningen (FML). Jag vill på intet sätt helgonförklara FML, men det är trots allt politikerna som givit FM uppdrag och ekonomi för att lösa en uppgift som det också är regeringens uppgift att ge.
Det är lite som att ge en person en skruvmejsel och en hammare och be dom bygga ett hus med givna medel, utan att stjäla eller tigga... Det är en omöjlig uppgift, som bäst.
Men självklart har han rätt, Tolgfors. Visst måste vi ha förband som finns på riktigt och inte siffror på papper. Det var ju det som skulle vara det nya insatsförsvaret. Förmåga och tillgänglighet! Alltså existerande förband med hög utbildningsståndpunkt och moral, som kan lösa en bred mängd uppgifter med bra materiel. Och nu ska vi ÄNTLIGEN vara på väg dit. Tack gode du!
Jag har fortfarande en släng av ångest över att jag skaffat en blogg och på så sätt gått över till fiendesidan. Men jag ska försöka undvika att skriva om vad jag åt till frukost, vilka tv-program jag kollat på och andra saker som inte intresserar någon, minst av allt mig själv..
Oaktat om någon läser eller ej, så tror iaf min flickvän att det är bra om jag skriver av mig lite. Hon tycker att jag alltid har saker att säga tydligen. Och det har jag ju iofs... Bra eller dåliga saker låter jag bli att kommentera.
Precis som dom andra finns det saker här i världen jag blir förbannad över. "We're all pissed off about something!" som en Drill Instructor i US Marine Corps säger i 'Ears, Open. Eyeballs, Click.'. Och visst är det så, Svenskar som Amerikaner, att vi alla är förbannade över något.
Jag brukar bli förbannad över politik och brist på samhällskänsla. Och det är jag nu också.
Idag (eller om det var igår) går Försvarsminister Tolgfors ut och säger att det är för dåligt att vi bara kan ställa en tredjedel av våra förband på krigsfot inom ett år. Då ställer jag mig frågan om ärade Försvarsministern upptäckte det igår?
Det är ett föga okänt faktum för de flesta som är någorlunda insatta i Försvarsmakten (FM) att vi har löjligt låg beredskap på de flesta förband.
Det irriterar mig då att politikerna kommer och talar om att Försvarsmakten är för dålig, för att den inte kan lösa sin uppgift. Detta är rena "smoke and mirrors"-verksamheten, där man försöker lägga över ansvaret för ledandet av rikets försvar, från regeringen till Försvarsmaktsledningen (FML). Jag vill på intet sätt helgonförklara FML, men det är trots allt politikerna som givit FM uppdrag och ekonomi för att lösa en uppgift som det också är regeringens uppgift att ge.
Det är lite som att ge en person en skruvmejsel och en hammare och be dom bygga ett hus med givna medel, utan att stjäla eller tigga... Det är en omöjlig uppgift, som bäst.
Men självklart har han rätt, Tolgfors. Visst måste vi ha förband som finns på riktigt och inte siffror på papper. Det var ju det som skulle vara det nya insatsförsvaret. Förmåga och tillgänglighet! Alltså existerande förband med hög utbildningsståndpunkt och moral, som kan lösa en bred mängd uppgifter med bra materiel. Och nu ska vi ÄNTLIGEN vara på väg dit. Tack gode du!
Jag har fortfarande en släng av ångest över att jag skaffat en blogg och på så sätt gått över till fiendesidan. Men jag ska försöka undvika att skriva om vad jag åt till frukost, vilka tv-program jag kollat på och andra saker som inte intresserar någon, minst av allt mig själv..
